Tveksamt råd

Håller med tidigare kommentatorer. Nyare studielån har konsekvent har allt sämre villkor och bara för att det lönar sig nu så betyder det inte att det lönar sig i morgon. I mitt fall hade jag både lån före -89 och lån efteråt, men betalade kvickt av de senare eftersom de var mycket aggressiva i jämförelse. Idag har jag kvar en pyttedel av det gamla lånet och får höra snyfthistorier från kompisar som gick på CSN:s förslag om att slå ihop dem och istället få en livslång extraskatt eftersom de aldrig hinner tjäna tillräckligt för att beta av lånet. Enkelt uttryckt så finns det goda skäl till varför inte fler slår ihop lånen... Vore det så bra skulle det förstås vara en folkrörelse man inte behöver göra reklam för :)

Inga studiemedel alls är bäst

Håller med NisseB, låter som en bluff. Vår student klarar sig tack och lov utan lån, och jag är väl medveten om att detta bara gäller ett fåtal studenter. Nyfikna på hur det går till? Bl a HMs höga utdelningar och eget arbete.

Håller me Er ALLA

Speciellt den 1:a talaren Nisse B

Till Peter

Helt rätt Peter! Har gjort en uträkning på hemsidan hos CSN där jag slagit ihop lånen, helt rätt, man minskar den årliga kostnaden men vad som betyder något i sammanhanget är ju den totala kostnaden för lånet, och den ökar.

Sänka kostnad

Hur kan man sänka kostnaden genom att betala mindre varje år fast betala över flera år? Innebär inte det att du kommer att betala ränta på ett högre belopp och i fler år och på så sätt få en totalt sätt högre kostnad? Blandar man inte ihop kostnad och kassaflöde i denna artikel?

Sänka studielån/minska kostnaden

Man minskar väl inte den totala kostnaden, utan minskar bara den årliga kostnaden på detta sätt, genom att öka antalet år man betalar?

Låt dig inte luras!

Den där bluffen försökte de köra med oss med lån i både det gammal-gamla systemet (före 1989 tror jag) och det gamla (1989-2001). Eftersom studielånen blir sämre för varje gång de ändrar på dem är den enkla sanningen att det aldrig lönar sig att flytta skulder till ett nyare system. I det gammal-gamla systemet ligger subventionen i den låga räntan (= inflationen, har t.o.m varit negativ vissa år), däremot var bidragsdelen i princip noll under åttiotalet. Efter 1989 fick vi ca 25% som bidrag, men å andra sidan blev räntan mycket högre (8.7% icke-avdragsgillt första året vill jag minnas). Att då överföra skulden utan att få ut bidragsdelen retroaktivt, bara för att få ner årskostnaden tillfälligt, är bra korkat. Det nya systemet (från 2001) är jag inte så insatt i, men jag tror att det är ännu mindre förmånligt än det förra, t.ex. avskrivning först vid döden, jämför med 65 års ålder i de äldre systemen.